                                                         2010-02-03                                Ju2009/9837/L1


Justitiedepartementet                                    DG Internal Market and Services /
                                                         Company Law, Corporate Governance
Enheten fr fastighetsrtt och associationsrtt          and Financial Crime Unit




                 Yttrande ver grnbok Sammankoppling av fretagsregister,
                 KOM (2009) 614 slutlig

                 Kommissionens initiativ med grnboken Sammankoppling av
                 fretagsregister vlkomnas. Som konstateras i grnboken r grns-
                 verskridande verksamhet alltmer vanligt frekommande. Det finns
                 ven ett kande behov av att skicka information mellan de olika
                 fretagsregistren. De system som finns i dag fr att ska information i
                 registren och skicka information mellan dem r inte tillrckliga. Det
                 svenska justitiedepartementet instmmer drfr i kommissionens
                 bedmning att samarbetet br frbttras.

                 En sjlvklar utgngspunkt r att samarbetet utformas med beaktande
                 av gllande regler fr skydd av personlig integritet. Fretagsregister
                 kan innehlla personuppgifter och ekonomisk information av olika
                 slag. Det r viktig att uppmrksamma vilken betydelse det har att ka
                 tillgngligheten till informationen och utbytet av information. Det br
                 ocks skerstllas att behandlingen av uppgifter vilar p en tydlig
                 rttslig grund.

                 Det utvecklade samarbetet fr inte innebra kade krav p uppgifts-
                 lmnande fr de registrerade fretagen. Det r ocks viktigt att
                 fretagen inte behver lmna samma uppgifter till flera olika
                 myndigheter. Samarbetet br bygga p de system och den information
                 som redan finns. Det br i frsta hand inriktas p att ka
                 tillgngligheten fr fretag, enskilda medborgare och myndigheter.

                 En mlsttning br ocks vara att engagera s mnga fretagsregister
                 som mjligt i samarbetet. Det r av vrde om ven lnder utanfr EU
                 inkluderas i tminstone den del av samarbetet som rr mjligheter att
                 ska fretagsinformation.

                 De olika fretagsregistren r som bekant utformade p olika stt i
                 olika lnder. Detta innebr att det system som vljs mste vara


                 Postadress               Telefonvxel   E-post: registrator@justice.ministry.se
                 103 33 Stockholm         08-405 10 00

                 Besksadress             Telefax        Telex
                 Karlavgen 102           08-20 27 34    178 20 PREMIER S
                                                                     2

flexibelt. Det br kunna hantera inte bara de uppgifter som i dag
registreras utan ven kunna anpassas allteftersom de nationella
fretagsregistren frndras.

Vid en intern konsultation med berrda myndigheter och
organisationer har det lyfts fram att utformningen av samarbetet br
bestmmas utifrn fretagens behov, och d srskilt de sm och
medelstora fretagens behov. Fretagsinformation br p ett enkelt
stt kunna skas p ett enda stlle och p det egna sprket, framhller
flera remissinstanser. Mlet mste vara att de administrativa brdorna
fr fretag ska minska till fljd av ett nrmare samarbete om
fretagsregistren. Det ppekas ocks att det r nskvrt att samarbetet
utvecklas p ett stt som medfr besparingar ven fr registerfrarna.

Nr det gller frgan hur detaljerna i det utkade samarbetet br
bestmmas finns frn svensk sida inga principiella invndningar mot
en verenskommelse om delad frvaltning ("governance agreement"),
om en sdan lsning r den mest framkomliga vgen fr att f till
stnd ett samarbete mellan s mnga fretagsregister som mjligt. Det
r emellertid av vikt att innehllet i en sdan verenskommelse noga
vervgs, s att ansvaret fr t.ex. finansiering och drift r klarlagt.
Dessa frgors komplexitet br inte underskattas.

En framtida samordning med de register som fljer av ppenhets-
direktivet (2004/109/EC) kan vara vrd att efterstrva, om det r frga
om en samordning som innebr minskade administrativa brdor. Det
r dock inte tydligt vilka frenklingar som kan gras. Kraven fr
uppgiftslmnande kan vara olika fr respektive register. Under alla
frhllanden br det vara mjligt att gra det enklare att i ett
sammanhang hitta den information som finns tillgnglig i registren.
En sdan tgrd har ett klart mervrde.

I grnboken redovisas ngra mjliga former fr ett utvecklat
samarbete betrffande grnsverskridande fusioner och ndring av
ste: EBR/BRITE, IMI eller en kombination av dessa. Det r ngot
oklart vad de olika alternativen skulle innebra i praktiken. Fr
nrvarande kan drfr inte ngon viss lsning med bestmdhet
fresprkas fre de andra. En given utgngspunkt br dock vara att
man till fullo tillvaratar de erfarenheter som arbetet med EBR/BRITE
hittills har gett och bygger vidare p de praktiska lsningar som
fungerar.

Det br betonas att det inte finns ngon motsttning som i praktiken
hindrar att de olika projekten samordnas i ngon form. Den grund-
lggande frgan frefaller vara om det r mjligt att bygga vidare p
ett system som i delar r grundat p frivilligt samarbete. Det svenska
justitiedepartementet r fr egen del berett att medverka till att det
utforskas om det r mjligt att utveckla ett samarbete som i delar
bygger p frivillighet, men r ven ppet fr att vervga lsningar
                                                                         3

som bygger p ett kat inslag av EU-rttsliga frpliktelser. Ett
vsentligt mervrde med frivilliga inslag i samarbetet r att stater
utanfr EU p ett enklare stt kan delta.

Det svenska justitiedepartementet instmmer i att skyldigheten att
samarbeta i frga om utlndska filialer kan behva en EU-rttslig
reglering p det stt kommissionen freslr. Detta gller oavsett vilken
utformning samarbetet i vrigt ges.

Innan den fortsatta inriktningen beslutas behvs en mera grundlig
redogrelse fr olika alternativ. Det r viktigt att den lsning som vljs
r kostnadseffektiv och inte r utgiftsdrivande p nationell niv eller
p EU-niv. Fr att kunna bedma vilken vg som br vljas r det
ndvndigt att ha konsekvensbeskrivningar av respektive alternativ.
